En naturlik plantering baseras på kunskaper om växlighets utveckling och uppbyggnad i naturen. Metoden att plantera naturlikt uppkom under 1980-talet som ett sätt att skapa flerfunktionella grönytor i våra städer. Inspiration till att plantera naturlikt kommer från England och Holland. En naturlik plantering skulle karaktäriseras av ståndort, struktur och succession. Med tanke på ståndort placeras rätt växt på rätt plats.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstånd mellan viktiga noder i området ses tillsammans med hårda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvärt under den långa exploateringstiden. På uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation på platsen. Ett koncept, där smala vegetationsridåer planteras längs de framtida rörelsestråken i SVS, föreslås i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hållbarhetsambitioner uttrycker konceptet även målet att presentera möjligheter för att använda avlägsnat växtmaterial som en resurs. Hur kan ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvägagångssättet, förena värden såsom vindskydd, rekreationsvärden och ett ekonomiskt resursuttag, både tidigt och på lång sikt? En kunskapssammanställning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhåller sig till smalare ridåplanteringar, ett upplevelsemässigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett växtmateriellt resursuttag.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs.I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område.

Jag har alltid tyckt om att arbeta med växter som ger karaktär. Under mina tre år på SLU i Alnarp växte det fram små idéer kring vad jag kunde tänka mig att skriva om i mitt examensarbete. Hur kan man arbeta med växter för att skapa olika effekter, teman eller röda trådar genom anläggningar? Genom min litteraturstudie har jag fått reda på historien bakom naturlika planteringar; hur kommunerna i Sverige började omprioritera skötseln i parker på 1960-1970-talen då skötselkostnaderna behövde minskas. Det togs upp hur det ska gestaltas för att efterlikna naturen, men även att kunskapen inom projekteringen och arbetet med naturlika planteringar måste bli bättre.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

Idag saknar många landskapsarkitekter tillräcklig kunskap om hur växter ut-veck¬las, vilket gör att många planteringar inte utvecklas som man planerat. Genom att använda sig av växt¬dynamik kan planteringar bli hållbarare, få för¬bättrade sociala, biologiska och estetiska kvalitéer samt locka fler målgrupper. Syftet med uppsatsen är att presentera exempel på kunskap som krävs för att gestalta dynamiska plan¬teringar i urban miljö. Studien utgår från frågeställningen ?Hur kan man gestalta en dynamisk plantering med naturlik karaktär i en offentlig park?? I arbetet presen¬teras två planteringsförslag för en kvarterspark i industriområdet Kungsängen i Uppsala.

This paper examines and compares several different sites in Sweden in addition to one in Mexico regarding whether the ecological requirements theses sites have had during planning and construction has affected the design in any way. Is it possible that, for different reasons, one thinks ?like nature? when one thinks of ecology and, if true, how does this reflect on the spatial and structural design? This paper tries to identify if some sort of general design expression is used in projects with requirements on ecological sustainability. In total, five projects have been compared in different areas such as choice of materials and their composition. These projects have an ecologically sustainable processing of water in common, although most also have ecological consideration in other areas as well.

Ändamålet med detta examensarbete har varit att ta fram ett gestaltningsförslag för en cirkulationsplats i Uddevalla i linje med kommunens slogan Hjärtat i Bohuslän. Ett syfte har också varit att utifrån ett Bohuslänskt växtmaterial skapa en attraktiv vägmiljö med mål att minska de skötselinsatser som i dagsläget krävs. Litteraturstudier har genomförts och informationen har legat till grund för platsens utformning. Här är havsstranden den främsta huvudmiljön i förslaget och de vegetationstyper som ansetts mest relevanta för gestaltningen har stått som inspirationskälla. Litteraturen har delats upp och riktats inom de områden som ansetts mest väsentliga för utformningen. Skisser på plats, fotografering och en mindre inventering har genomförts för ökad förståelse av platsen. Resultatet blev en gestaltning med stenblock och svarttall som bas, en naturlik vägmiljö.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mångfald med pedagogiskanvändbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna använda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet består av en bakgrundsstudie om biologiskmångfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken är idag en park som saknar många elementsom gynnar den biologiska mångfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fältskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element så kanparken stärkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvändbar utformas de element som läggs tillför att barnen ska komma nära det de studerar ochså att lek och lärande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlänkar tillbaka i historien genom att de förändringarsom gjorts inte radikalt ändrar parkens karaktär.Parken får en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lärande..

Vår bild av centrala Uppsala som en stad med brist på växtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. Påvel Snickares gränd är en centralt belägen plats som länge saknat funktion. Platsen är idag under ombyggnad. I och med att det gamla Rådhuset har byggts om till en galleria fungerar gränden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en växtfattig torgyta.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung.

I Sverige pågår en process där allt fler människor betraktar sig som icke-religiösa och väljer att lämna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhällsutveckling är det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrågas i framtiden. Målet med denna uppsats är att undersöka vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för dessa platser och hur dessa principer påverkar önskvärd karaktär. Kyrkogården har traditionellt stått för värden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa värden är betydande för människan inte minst då hon bearbetar en förlust eller traumatisk händelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja människan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie där en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

The purpose of this essay is to examine the impact on children playing at a preschool yard that is designed with traditional playground equipment, and a nature-like yard without traditional playground equipment. How these respective environments influence children?s play, which other factors in the external environment that affect the game and whether the theories in the literature correspond with the results were important questions for the essay. To answer these questions a case study was applied onto two specific preschool centers, both located in Malmö. Through literature studies, inventories, observations and interviews with staff and children, a picture become clear of how the children use the yard and how their play is affected by the design of it.

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet ?naturlik plantering?. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen naturlika planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika planteringen har. Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.